-
1 ἀπότομος
ἀπότομ-ος, ον,A cut off,στροφέων ἀ. μῆκος πήχεων πέντε IG11(2).287
A49 (Delos, iii B.C.); esp. sheer, precipitous,ἀ.ἐστι ταύτῃ ἡ ἀκρόπολις Hdt.1.84
, cf. 4.62;ἀ. ἐκ θαλάττης Pl.Criti. 118a
;τὰ ἀ.
precipices,Philostr.
VA3.4; ἀπότομον ὤρουσεν εἰς ἀνάγκαν, metaph. from one who comes suddenly to the edge of a cliff, S.OT 877 (lyr.). Adv.-μως, ἔχειν Philostr.VA2.5
.2 metaph., severe, relentless, (lyr.); . Adv. - ως ib.5.22, Plb.18.11.2, Plu.Crass.3, etc.; brusquely, prob. l. in Cic.Att.10.11.5.b of persons, severe, Ph.2.268.c of gladiatorial combats, a fight to a finish,ἑνόζυγον ἀπότομον IGRom. 4.1632
; ἀπότομα alone,μουσεῖον καὶ Βιβλ. 1876
/8 No.153;μονομαχιῶν τρεῖς ἡμέρας ἀποτόμους Inscr.Magn. 163.10
, cf. IGRom.3.360.9 ([place name] Sagalassus), CIG 2880 ([place name] Branchidae).4 c. gen., οἱ καθηγητῶν οὕτως ἀπότομοι γενηθέντες offshoots of our founders, Phld.Lib.p.22 O.5 ἀπότομοι· οὐκ ἐνεργοί, Hsch.: ἀπότομον· τὸν μὴ ἄξιον προσίψεως, Id.II absolute: Adv. - μως absolutely,οὐδὲν τῶν τοιούτων ἐστὶν ἀ. οὔτε κακὸν οὔτ' ἀγαθόν Isoc.6.50
, cf. D.61.4;ἀ. ἀληθής Phld.Mus.p.98
K.; precisely, in the strictest sense,τοῖς ὀνόμασι χρῆσθαι Isoc.9.10
.Greek-English dictionary (Αγγλικά Ελληνικά-λεξικό) > ἀπότομος
-
2 κεράννυμι
κεράνν-ῡμι, also [suff] κερανν-ύω Alc.Com.15, Hyp.Fr.69; [dialect] Ep. [full] κεραίω and [full] κεράω (qq.v.); subj.A : [tense] impf.ἐκεράννυν Luc.VH 1.7
: [tense] fut. κεράσω [ᾰ] Them.Or.27p.340D.: [tense] aor.ἐκέρᾰσα Hp.VM3
, (ἐν-) Pl.Cra. 427c, poet. (lyr.), [dialect] Ep.κέρασσα Od.5.93
, [dialect] Ion.ἔκρησα Hp.Int.35
:—[voice] Med., [tense] aor.ἐκερᾰσάμην Ti.Locr.95e
, [dialect] Ep.κεράσσατο Od.18.423
:—[voice] Pass., [tense] fut. κραθήσομαι [ᾱ] Pl.Ep. 326c, ( συγ-) E. Ion 406: [tense] aor. ἐκράθην [ᾱ] Th.6.5, E. Ion 1016, Pl.Phd. 86c; [dialect] Ion.ἐκρήθην Hp.VM19
; , Ti. 85a, X.An.5.4.29, Phylarch.10J.: [tense] pf.κέκρᾱμαι Pi.P.10.41
, etc.; [dialect] Ion.κέκρημαι Hp. VM13
, Acut.21;κεκέρασμαι Arist.Fr. 549
, D.H.Comp.24, Anacreont. 16.13, etc.: [tense] plpf.ἐκέκρᾱτο Sapph.51.1
:—mix, mingle (diff. from μείγνυμι, v. κρᾶσις):1 mostly of diluting wine with water,κερῶντάς τ' αἴθοπα οἶνον Od.24.364
; ;κέρασον ἄκρατον Ar.Ec. 1123
, cf. Th.6.32: abs., τοῖς θεοῖς εὐχόμενοι κεραννύωμεν let us mix a cup of wine, Pl.Phlb. 61b;ἂν μὴ κεράσῃ τις Antiph.85.2
: c. dat. pers., give to drink, :—Hom. mostly in [voice] Med., ὅτε περ.. οἶνον.. ἐνὶ κρητῆρι κέρωνται mix their wine in the bowl, Il. 4.260, cf. Od.20.253; κρητῆρα κεράσσατο he mixed a bowl, 3.393, 18.423:—[voice] Pass., πῶς οὖν κέκραται [σκύφος]; E.Cyc. 557; κύλιξ ἴσον ἴσῳ κεκραμένη a cup mixed half and half, Ar.Pl. 1132; κεκρ. τρία , cf. AP11.137 (Lucill.).2 temper, cool by mixing, θυμῆρες κεράσασα having mixed (the water) to an agreeable temperature, Od.10.362.3 generally, mix, blend,ἡδονὴν φθόνῳ Pl.Phlb. 50a
;τοῖς ὀνόμασι τὰ ῥήματα Id.Sph. 262c
;νοῦς μετ' αἰσθήσεων κραθείς Id.Lg. 961d
, cf. Ti.l.c.;πίστεως αἰσθήσει κεκραμένης Plot.4.7.15
;ἀγωγὴν ἐξἀμφοῖν κ. Phld.Acad.Ind.p.77
M.; [οὐσία] οὐκ ἀπὸ τῶν ἄκρων κραθεῖσα Jul.Or.4.139a
; of metals, : metaph., temper, regulate, of climates, ὧραι κάλλιστα κεκρημέναι most temperate, Hdt.3.106;ὧραι μετριώτατα κ. Pl.Criti. 111e
;ἔαρ κ. τῇ ὥρᾳ X.Cyn.5.5
; [πλοῦτον] ἀρετᾷ κεκραμένον Pi.P.5.2
; οὐ γῆρας κέκραται γενεᾷ no old age is mingled with the race, i.e.it knows no old age, ib.10.41, cf. O.10(11).104;ἐν ταῖς εὖ κεκρ. πολιτείαις Arist.Pol. 1307b30
; of tempers of mind,ἤθει γεννικωτέρῳ κεκρᾶσθαι Pl.Phdr. 279a
;τοῖς ἤθεσιν.. τούτοις ἡ φύσις κεράννυται Alex. 278b
(iii p.744 K.); of Music,ἁρμονίας ῥυθμοῖς κραθείσας Pl.Lg. 835b
;τῆς εὖ κεκραμένης ἁρμονίας Arist.Pol. 1290a26
;μετρίως κραθῆναι πρὸς ἄλληλα Pl.Phd.
l.c.III Gramm., in [voice] Pass., coalesce by crasis,τὸ ῥῆμα καὶ ὁ σύνδεσμος συναλοιφῇ κερασθέντα D.H.Comp.22
.Greek-English dictionary (Αγγλικά Ελληνικά-λεξικό) > κεράννυμι
-
3 σπουδάζω
A- άσομαι Pl. Euthphr.3e
, D.21.213, later- άσω Plb.3.5.8
, D.S.1.58, etc.: [tense] aor. , Pl.Phd. 114e: [tense] pf. , Pl.Phdr. 236b, etc.:—[voice] Med., [tense] fut. v. supr.:—[voice] Pass., [tense] fut.σπουδασθήσομαι Ael. NA4.13
: [tense] aor.ἐσπουδάσθην Str.17.3.15
, Plu.Per.24: [tense] pf.ἐσπούδασμαι Pl.Ly. 219e
(v. infr.):I intr.,I to be busy, eager to do a thing, c. inf., S.OC 1143, E.Hec. 817, Pl.Euthd. 293a, etc.; σπούδασον ἐλθεῖν.. ταχέως make haste.., 2 Ep.Ti.4.9; ὅτ' ἐσπούδαζες ἄρχειν wast eager to rule, E.IA 337 (troch.): c. part.,ἐσπ. διδάσκων X.Oec.9.1
: freq. σ. περί τινος or τι, Id.Mem.1.3.8, Pl.R. 330c, etc.;ὑπέρ τινος D.59.77
;εἰς τὰ σά Id.21.195
;πρός τι Id.22.76
;ἐπί τισι X.Mem.1.3.11
, cf. D.21.2: c. dat.,σ. γάμῳ Aristaenet.2.3
; σ. ὅπως.. endeavour that.., D.43.12, SIG312.10 (Samos, iv B.C.): abs., ἐσπουδακυῖα in haste, hurriedly, Ar.Th. 572; ἐσπουδακώς eagerly, Men.562.b c. acc. et inf.,σπουδάσαντες τοῦτ' αὐτοῖς παραγενέσθαι Pl.Alc.2.141d
, cf. 2 Ep.Pet.1.15, BGU1080.14 (iii A.D.), etc.2 of persons, σ. πρός τινα pay him serious attention, Pl.Grg. 510c, etc.;εἴς τινα AP9.422
(Apollonid.); σ. περί τινα to be anxious for his success, Isoc.1.10, X.Cyr.5.4.13, etc. (distd. fr. πρός τινα by Luc.Sol.10);περί τινος X.Lac.4.1
;ὑπὲρ τῶν οἰκετῶν Aeschin.1.17
;ὑπέρ τινος D.21.213
, etc.; σ. τινί be a partisan or backer of, Plu.Art.21, Arr.Epict.1.11.27, PGiss.71.6 (ii A.D.);ἀπό τινος Philostr.VS2.27.6
.3 to be serious or earnest, Ar.Ra. 813; opp. σκώπτειν καὶ κωμῳδεῖν, Id.Pl. 557; freq. in Pl., σπουδάζει ταῦτα ἢ παίζει; Grg. 481b, etc.; ἐσπούδακας, ὅτι ἐπελαβόμην ἐρεσχηλῶν σε; did you take it seriously, that I..? Phdr. 236b; ; ἐσπουδάκατον they have worked hard, Ar.V. 694; μάλα ἐσπουδακότι τῷ προσώπῳ with a very grave face, X.Smp.2.17.II trans.,1 c. acc. rei, do anything hastily or earnestly, be earnest about, ;τὰς περὶ τὸ μανθάνειν ἡδονάς Pl.Phd. 114e
, etc.; opp. παρέργοις χρῆσθαι, Id.Euthd. 273d, cf. Ti. 21c;τὰ ἑαυτοῦ ἡδέα X.Smp.8.17
;σ. τοῦτο, ὅπως.. Id.Eq.11.10
:—[voice] Pass., σπουδάζεταί τι is zealously pursued, πᾶν ὅ τι ς. E.Supp. 761;σ. ἀγών X.Lac.10.3
; χρήματα μετὰ πολλῆς δαπάνης ς. Pl.R. 485e; ἡ κωμῳδία διὰ τὸ μὴ σπουδάζεσθαι.. ἔλαθεν because it was not taken up seriously, Arist.Po. 1449b1; οὐ πάνυ σπουδάζεται ὑπ' αὐτῶν is not much valued, Luc.Cont.11: esp. freq. in [tense] pf. part.,πᾶσα ἡ τοιαύτη σπουδὴ οὐκ ἐπὶ τούτοις ἐστὶν ἐσπουδασμένη Pl.Ly. 219e
; προοίμια θαυμαστῶς ἐσπουδασμένα elaborately worked up, Id.Lg. 722e, cf. 659e; so τὰ μάλιστα ἐσπ. σῖτα καὶ ποτά the choicest, X.Cyr.4.2.38; τὰ ἐσπ., of writing tablets, the best quality, Thphr.HP 3.9.7 (also κλίνας καὶ δίφρους καὶ τὰ ἄλλα τὰ σπουδαζόμενα ib.5.3.2); εἰ ταῦτ' ἐσπουδασμένα ἐν γράμμασιν ἐτέθη if those pains were seriously bestowed on letters, Pl.Ep. 344c;αἱ ἐσπουδασμέναι παιδιαί Arist.Rh. 1371a3
, cf. Pol. 1336a34.2 [voice] Pass., of persons, to be treated with respect, opp. καταφρονεῖσθαι, Id.Rh. 1380a26; to be courted, Str.17.3.15, Plu.Them.5, D.L.5.75; of women, Plu.Cim.4, Art.26.Greek-English dictionary (Αγγλικά Ελληνικά-λεξικό) > σπουδάζω
-
4 ΚΑΛός
ΚΑΛός, ή, όν, schön; zunächst – a) von dem in die Augen Fallenden, von der äußeren Gestalt, von Hom. an, sowohl von Menschen u. Thieren, als von Sachen; oft verbunden καλός τε μέγας τε, bes. von Männern; Hom. καλός δέμας, schön an Gestalt, Od. 17, 307; öfter von einzelnen Theilen des Körpers, πρόςωπα, ὄμματα, παρήϊα, σφυρά, χρόα καλόν, von Kleidern, φάρεα, ῥήγεα, κρήδεμνον, ζώνη, εἵματα, πέδιλα, von Waffen, σάκος, φάσγανον, τεύχεα, von anderen Geräthen, δέπας, ἄλενσον, von Gebäuden, Geschenken, Gegenden, wo es oft durch angenehm, reizend, lieblich wiedergegeben werden kann; ἐςορᾶν καλός, schön anzusehen, Pind. Ol. 8, 19; ἰδέᾳ καλός, schön von Ansehen, Ol. 1, 103, καλὸς τὴν ὄψιν Ath. XII, 517 e; καλοὶ τὰ σώματα Xen. Mem. 2, 6, 30; εἶδος κάλλιστος Cyr. 1, 2, 1; μορφὴ καλή Soph. O. C. 584; κόσμος Eur. Hipp. 632; εἴϑ' αἴσχιον εἶδος ἀντὶ τοῠ καλοῠ λάβω Hel. 270; γυνὴ καλὴ καὶ εὐειδής Plat. Crit. 44 a; von Metallen, echt, im Ggstz v. κίβδηλος, Xen. Mem. 3, 1, 9; – τὸ καλόν, Schönheit, Zier, Schmuck; τὸ καλὸν βίου Eur. I. A. 20; Xen. Cyr. 7, 3, 16; τὰ τοῦ βίου, die Genüsse, Reize, Annehmlichkeiten des Lebens, Her. 1, 207; Xen. Cyr. 7, 2, 13, καλὰ πάσχειν, sich wohl befinden. – Die Liebhaber schnitten den Namen der Geliebten mit dem Zusatz ὁ καλός, ἡ καλή in die Bäume ein od. schrieben ihn auf die Thüren u. Fenster, vgl. die Ausleger tu Ar. Ach. 194 Vesp. 98. – b) schön für einen besondern Zweck, tauglich, brauchbar, wie man etwa λιμήν Od. 6. 263 u. einzelne andere Verbindungen bei Hom. fassen kann; öfter bei den Att., σῶμα καλὸν πρὸς δρόμον, πρὸς πάλην, Plat. Hipp. mai. 295 c; dem χρήσιμος entsprechend, Dem. 61, 32; ἀεὶ καλὸς πλοῠς ἔσϑ' ὅταν φεύγῃς κακά Soph. Phil. 637; οἰωνοί, Glück bedeutende, Eur. Ion 1333; beim Opfer der gew. Ausdruck τὰ ἱερά έστι καλά, Xen. An. 1, 8, 15, vgl. Krüger zu 6, 2, 9, die Opfer sind gut, fallen glücklich aus; οὐ γὰρ σφάγια γίνεται καλά Aesch. Spt. 361; ähnl. τὸ δὲ τέλος καλὸν τῆς ἐξόδου, das Ende werde glücklich sein, Xen. An. 5, 2, 9; so ἡμέραι Soph. El. 607; ἐν καλῷ, sc. τόπῳ, am rechten, gelegenen, bequemen Orte, κεῖσϑαι τὴν Κέρκυραν ἐν καλῷ τοῦ Κορινϑιακοῦ κόλπου Xen. Hell. 6, 2, 9, ποῦ καϑίζωμ' ἐν καλῷ τῶν ῥητόρων ἵν' ἐξακούω Ar. Th. 292, Luc. Navig. 15; häufiger sc. χρόνῳ, zur rechten, gelegenen Zeit, νῦν γὰρ ἐν καλῷ φρονεῖν Soph. El. 376, ἐν καλῷ σ' ἔξω δόμων ηὕρηκα Eur. I. A. 1106, ἐν οὐ καλῷ μὲν ἐμνήσϑην ϑεῶν Or. 578; in Prosa, Plat. Rep. IX, 571 b; Xen. Hell. 4, 3, 5 u. sonst; ἐν καλῷ ἐδόκει ἡ μάχη ἔσεσϑαι Thuc. 5, 59, wo der Schol. ἐπὶ συμφέροντι erkl. So auch ἐς καλὸν σὺ εἶπας Soph. O. R. 78; εἰς καλὸν ἥκεις ὅπως συνδειπνήσῃς Plat. Conv. 174 e; im superl., ἥκετον εἰς κάλλιστον, zu sehr gelegener Zeit, Euthyd. 275 b; εἰς καλόν γε ὑμῖν συντετύχηκα Xen. Conv. 1, 4; ἥκεις An. 4, 7, 3; νῦν καλὸν κορέσαι στόμα, jetzt ists Zeit, Soph. Phil. 1140; νῠν ἐστιν εὔξασϑαι καλόν Ar. Par 278. – c) von innerer Beschaffenheit, sittlich schön, gut, trefflich; Hom. nur im neutr., οὐ καλὸν ὑπέρβιον εὐχετάασϑαι, es ist nicht schön, ziemt sich nicht, Il. 17, 19; καλόν τοι, es steht dir wohl an, 9, 615; οὐ γὰρ ἔμοιγε καλόν 21, 440; im plur., οὐ μὴν καλὰ χόλον τόνδ' ἔνϑεο ϑυμῷ, es ist nicht schön, daß du solchen Zorn hegst, 6, 326, s. nachher; ἐργμάτων ἀκτὶς καλῶν ἄσβεστος, schöner Thaten, Pind. I. 3, 60; τέϑνηκεν, οὗπερ τοῖς νέοις καλόν, wo es schön, ehrenvoll ist, Aesch. Spt. 1002; Ag. 1592; καλὸς γὰρ οὑμὸς βίοτος ὥςτε ϑαυμάσαι Soph. El. 385; οὔτ' ἐμοὶ τοῠτ' ἔστιν, οὔτε σοὶ καλόν, es ziemt nicht mir, Phil. 1288; καλόν μοι τοῠτο ποιούσῃ ϑανεῖν Ant. 72; κλέος Eur. Alc. 1225; ὄνειδος Med. 514; καλὸν αὐτῷ, es ist ehrenvoll für ihn, Thuc. 3, 94, u. A., bes. als neutr. – Von Plat. an von Menschen, bes. καλὸς κἀγαϑός, der wackere, ehrenwerthe Mann, durch Sokrates üblich gewordener Ausdruck, Ggstz ἄδικος καὶ πονηρός, Gorg. 470 e; ἅμα μὲν καλός, ἅμα δὲ ἀγαϑός Tim. 88 c; καλὸς τἄνδοϑεν Phaedr. 279 b; auch neutr., οὐδὲν καλὸν κἀγαϑὸν εἰδέναι Apol. 21 d; ἀγαϑὸν ἄνδρα καὶ καλὰ πράττοντα Xen. Cyr. 3, 1, 10; ἀσκηταὶ τῶν καλῶν κἀγαϑῶν ἔργων 1, 5, 9; Mem. 2, 1, 20. – Τὸ καλόν, das sittlich Gute, die Tugend, τὰ καλά, edle, gute, rühmliche Handlungen, Ggstz αἰσχρός. – Τὰ καλά von den Staatseinrichtungen der Lacedämonier, Xen. Lac. 3, 3 Hell. 5, 5, 9; so sagt ein Laced. ἔῤῥει τὰ καλά 1, 1, 23. – Adv. καλῶς, schön, in den verschiedenen Vdtgn; Hom. nur einmal, οὐδ' ἔτι καλῶς οἶκος ἐμὸς διόλωλε Od. 2, 63; gewöhnlich καλόν od. καλά, ὑμεῖς οὐκέτι καλὰ μεϑίετε ϑούριδος ἀλκῆς, auf unschöne, ungeziemende Weise, Il. 13, 116, vgl. Od. 15, 10. 17, 397; καλὰ μελπόμενος Pind. N. 1, 20, φρονεῖν καλῶς Aesch. Pers. 711, ϑανεῖν Ch. 350. καλῶς ἔχει τὰ πλεῖστα Spt. 781; καλῶς εὶδώς Soph. O. R. 317; καλῶς πράττειν, sich wohl befinden, Glück haben, Ant. 271 Tr. 57. 229 u. A.; καλῶς ζῆν ἢ καλῶς τεϑνηκέναι Ai. 474; καλῶς καὶ εὖ ἐπαίδευσεν Plat. Prot. 319 e; καλῶς καὶ εὖ πράττειν Charm. 172 a; vgl. über diese Vrbdg Lob. Paralip. p. 65; τί δήποτε ἅπαντ' εἶχε καλῶς τότε, καὶ νῦν οὐκ ὀρϑῶς; Dem. 3, 30, warum stand damals Alles gut? εἰ καλῶς σφισιν ἔχοι, wenn es ihnen gut, zuträglich sei, Thuc. 4, 117; καλῶς παράπλου κεῖται, günstig für die Fahrt, 1, 36, ἐν παράπλῳ 1, 44. – Allein: καλῶς, billigend, recht so, gut, Eur. Or. 1216 Ar. Ran. 888 Dem. 39, 14; πάνυ καλῶς, ganz wohl, schon gut, womit man höflich die Fortsetzung des Gesprächs ablehnt, Ar. Ran. 512; vgl. κάλλιστ' ἐπαινῶ 508. – Comparat. u. superl. καλλίων, κάλλιστος, in allen den Vrbdgn des Positivs; Hom. πολὺ καλλίονες καὶ μείζονες εἰςοράασϑαι Od. 10, 396; οὐ μήν οἱ τόγε κάλλιον οὐδέ τ' ἄμεινον Il. 24, 52; ὃς δὴ κάλλιστος γένετο ϑνητῶν ἀνϑρώπων 24, 233; κάλλιστον ἦμαρ εἰςιδεῖν ἐκ χείματος Aesch. Ag. 874; ἄνδρα δ' ὠφελεῖν κάλλιστος πόνων Soph. O. C. 315; κάλλιστον ϑέαμα Plat. Rep. III, 402 d; καλλίοσιν ὀνόμασι χρῆσϑαι Phil. 43 d; πάντων κάλλιστα, ganz vortrefflich, Soph. 227 c u. sonst; auch καλλιόνως, Legg. II, 660 d Theaet. 169 e; καλλιώτερον stand früher Thuc. 4, 118, findet sich sicher eest bei Sp., vgl. Lob. zu Phryn. p. 136; bei Psell. καλλιστότατος. – [Α ist bei Hom. u. den Epikern, wie den alten jambischen Dichtern lang, nur Hes. O. 63 Th. 585 kurz; bei Pind. u. den attischen Dichtern kurz; bei den epigrammatischen u. bukolischen Dichtern nach Versbedürfniß lang u. kurz, in der Thesis gew. kurz, vgl. Jacobs Anth. Pal. p. 761.] – In den Zusammensetzungen ist καλλι-die gewöhnliche Form, erst sehr Späte u. die Grammatiker haben καλο-, worin α immer kurz ist.
-
5 διανοημα
- ατος τό1) размышление, мысль(ἅπαν ἔργον καὴ λόγος καὴ δ. Plat.)
2) замысел, намерениеτοῖς ὀνόμασι παραπετάσμασι χρῆσθαι τῶν διανοημάτων Plut. — пользоваться словами, чтобы скрывать свои намерения
-
6 ἀποχράω
A- χρῆν D.4.22
, Antiph.161, Luc.Herm.24 (- χρῆναι v.l. in D.H.3.22, condemned by AB81), [dialect] Ion.- χρᾶν Hdt.3.138
, but- χρῆναι Hp.VC14
; part. -χρῶν, -χρῶσα, v. infr.: [tense] impf. ἀπέχρη, [dialect] Ion.- έχρα Hdt.1.66
: [tense] fut. - χρήσω: [tense] aor. - έχρησα:—suffice, be sufficient, be enough:1 abs., in persons other than [ per.] 3sg., [ per.] 1sg. only in εἷς ἐγὼν ἀποχρέω [Epich.] l.c.; [θανάτω] δύ' ἀποχρήσουσιν μόνω Ar.Pl. 484
; ἀποχρήσει (sc. ἡ ὑφαντική) Pl.Plt. 279b; ;ἀποχρῶν ἀνὴρ ἔμοιγε πρὸς τὰ νῦν κακά Pherecr.145.6
;ἡλικία ἀποχρῶσα Ar.Fr. 489
;σύμβουλος ἀποχρῶν τῇ πόλει Pl.Alc.2.145c
; of ἀρετή, Stoic.3.50: c. inf.,ἀποχρῶσι.. ἑκατὸν νέες χειρώσασθαι Hdt.5.31
;Κνιδίους μούνους ἀποχρᾶν οἱ τοὺς κατάγοντας γίνεσθαι Id.3.138
, cf. 9.48;πεδίον ἀποχρῶν τὴν Ἀσίαν πρὸς τὴν Εὐρώπην ἀντιτάξαι Philostr. Im.1.1
.2 mostly in [ per.] 3sg., c. dat.,a with a nom., [ποταμὸς] οὐκ ἀπέχρησε τῆ στρατιῇ πινόμενος was not enough to supply the army with drink, Hdt.7.43, 196; often in the phraseταῦτ' ἀπόχρη μοι Ar. Av. 1603
, cf. Pl.Phdr. 279a;ἀπόχρη μοι τοσοῦτον ἐὰν.. Isoc.5.28
;οὐκ ἀπέχρησε δὲ αὐτῷ τοῦτο D.21.17
;οὐδὲ ταῦτ' ἀπέχρησεν αὐτοῖς Isoc. 4.97
. b. impers., c. inf., ἀποχρᾷ ([etym.] - χρη) μοι ἡσυχίην ἄγειν, ποιέειν τι, etc., t)is sufficient for me to.., Hdt.1.66, 6.137, 9.79, Hp.Mochl.38; [ἔφασαν] ἀποχρήσειν σφι τὴν ἑωυτῶν φυγάσσειν Hdt.8.130
: c. dat. part., ἀποχρᾶν σφι κατὰ τὸ ἥμισυ ἡγεομένοισι it was enough for them if they shared the command, Id.7.148; μέρος βαιὸν ἐχούση πᾶν ἀπόχρη μοι 'tis all sufficient for me to have a little, A.Ag. 1574 (nowhere else in Trag.);τοσαῦτ' ἀπόχρη προσθήσειν Str.9.1.20
.c impers., ἀπόχρη τινός there is enough of a thing, Hp.Mul.1.12, Vid.Ac.4; ἀποχρῆν ἐνίοις ὑμῶν ἄν μοι δοκεῖ εἰ.. methinks it would have satisfied some of you, D.4.42: abs. in part., οὐκ ἀποχρῆς αν αὐτῷ since it did not suffice him, Arist.Xen. 976b21.3 [voice] Pass., to be contented with a thing, c. dat., ἀποχρεωμένων τούτοισι τῶν Μυσῶν the Mysians being satisfied therewith, Hdt.1.37;τοῖς ὀνόμασι μόνον D.17.31
.b impers.,οὐκ ἀπεχρᾶτο μούνων Μήδων ἄρχειν Hdt.1.102
;ἀπεχρᾶτό σφι ἡσυχίην ἄγειν Id.8.14
.II deliver an oracle, Ael.Fr.59.B ἀποχράομαι use to the full, avail oneself of,ἐπικαιρότατον χωρίον.. ἀποχρῆσθαι Th.1.68
;ἀποχρήσασθε τῆ.. ὠφελίᾳ Id.6.17
, cf. 7.42; ὅταν.. ἀποχρήσωνται χρῶνται λοιπὸν ὡς προδόταις when they have made all the use they can of them, then they deal with them.., Plb.18.15.9.2 abuse, misuse, c. dat.,εἰς ταῦτα ἀποχρῆσθαι τῷ πλουτεῖν D.21.124
;πλεονεκτικῶς ταῖς ἐξουσίαις ἀ. OGI665.16
(Egypt, i A.D.);ἀποχρωμένων μᾶλλον ἢ χρωμένων αὐτῷ Plu.Comp.Alc.Cor.2
;οἷς μὲν χρῆσθαι, οἷς δ' ἀ. Id.2.178c
: c. gen.,θυγατρός Id.Nob.13
.3 c. acc., destroy, kill, Ar.Fr. 358, Th.3.81, Poll.8.74, etc.5 ἀποχρησαμένοις· ἀποσεισαμένοις, Hsch.Greek-English dictionary (Αγγλικά Ελληνικά-λεξικό) > ἀποχράω
-
7 ἐπιβολή
ἐπιβολ-ή, ἡ,A throwing or laying on,ἱματίων Th.2.49
(pl.); χειρῶν σιδηρῶν, of grappling-irons, Id.7.62 (pl.);τῶν χρωμάτων Luc.Zeux.5
; σημείων affixing of seals, Id.Tim. 13; χειρῶν ἐπιβολαὶ ἐγίνοντο a fray arose, D.H.10.33.2. metaph., ἐ. τῆς διανοίας application of the mind to a thing, Epicur.Ep.1pp.5,12 U.(pl.), Ph.1.230 (pl.), Plot.2.4.10; αἱ ἐ.τῶν νοημάτων Philostr.VS2.18
; ἐξ ἐπιβολῆς πάνυ very scrupulously, Antyll. ap. Orib.45.25.5.b. act of direct apprehension, Epicur.Ep.1p.3U.: pl., ib.p.4U.;ἡ ἐκ τῶν ἐ. ταραχή Phld.D.1.14
; , cf.Plot.1.6.2; intuition, [τῇ ψυχῇ] τὴν ἐπιβολὴν ἀθρόαν ἀθρόωνγίνεσθαι Id.4.4.1
; [γνῶσις] ἐφάψεται τοῦ ἑνὸς κατὰ ἐπιβολήν Dam.Pr. 25
bis; opp. συλλογισμός, ibid.c. conception, notion, Iamb.Comm. Math.1, cf.9, Dam.Pr. 258 (pl.); point of view, ib. 201, 396, al.; doctrine, ἡ τοῦ Συριανοῦ θαυμασία ἐ. ib. 270: pl., principles, Ael.Tact.21.1.d. impulse, Stoic.3.41, 149; ἐ. φιλοποιίας ib.96.3. setting upon a thing, design, attempt, enterprise, v.l. in Th.3.45: c. gen., ἡ ἐ. τῆς ἱστορίας writing history, Plb.1.4.2; τῶν ὅλων acquisition of empire, Id.1.3.6, cf.5.95.1; κατασκευασμάτων ἐπιβολαί designs, Plu.Per.12; ἐξ ἐπιβολῆς designedly, D.S.13.27.b. of surgical operations, οὐδεμία ὄνησις τῆς ἐ. Philum.Ven.4.7; μὴ κατακολουθεῖν ἀδυνάτοις ἐπιβολαῖς Hegetor ap.Apollon.Cit.3.4. hostile attempt, assault, Plb.6.25.7 (pl.), cj. for - βουλάς in Th.1.93.5. application of name to thing, Procl.in Cra.p.109 P., al.II. that which is laid on, ἐπιβολαὶ πλίνθων courses of bricks, Th.3.20; βυρσῶν layers of hide, Luc.Nav.4; superstructure, gallery, Ph.Bel.80.36 (pl.); λεπιδοειδεῖς ἐπιβολαί the squamous commissures of the skull, Gal.10.452.2. penalty, fine, IG12.84.29 (pl.), Ar.V. 769;ἐπιβολὴν ἐπιβάλλειν Lys.20.14
(pl.), X. HG1.7.2, etc.;ἐπιβολὰς ὀφλεῖν And.1.73
; ἡ ἐ. τῆς βουλῆς the penalty imposed by the council, Aeschin.2.93; ἐξ ἐπιβολῆς in consequence of infliction of a fine, Lys.6.21.3. requisition, number of men required, Plb.3.106.3; impost, public burden, Plu.Cat.Ma.18 (pl.), cf. Procop.Arc.23;τῆς λαογραφίας PTeb.391.19
(i A.D.); requisition of corn, PFay.81.9 (ii A.D.).b. additional quantity, IG22.1672.285,297.c. κατ' ἐπιβολήν τινος in proportion to.., pro rata, CPR 28.17 (ii A.D.), etc.III. a thing put over for shelter or protection, Thphr.CP3.16.4.2.ἐ. χώματος
embankment,PPetr.
3p.80 (iii B.C.).3. cloak, POxy.298.9 (i A.D.), etc.IV. Rhet., = ἐπαναφορά, Phoeb.Fig.2.4, Rut.Lup.1.7.2. introduction, approach to a subject, Hermog.Id.1.3; ἐ. τοῦ ῥυθμοῦ ib.2.1.3. power, `grasp', of style or treatment, χάρις καὶ ἐ. D.Chr.18.14; general survey, consideration, Ptol.Tetr. 204; Ἀλεξάνδρου τὴν ἐν ταῖς παρατάξεσιν ἐ. Ael. Tact.Praef.6.4. `trimmings', ornament, τὸ ἀφαιρεῖν τὰς ἐ. καὶαὐτοῖς χρῆσθαι τοῖς ὀνόμασι Aristid.Rh.p.522S.
V. in Alchemy, `projection', i.e. chemical reaction intended to produce transmutation, Syn.Alch.p.58B. (pl.).Greek-English dictionary (Αγγλικά Ελληνικά-λεξικό) > ἐπιβολή
Перевод: со всех языков на все языки
со всех языков на все языки- Со всех языков на:
- Все языки
- Со всех языков на:
- Все языки
- Английский
- Немецкий
- Русский